söndag 25 juli 2010

Vi är ledsna

I onsdags blev vi tvungna att avliva våran katt. Hon hann bli nästan 18,5 år så hon var en riktigt gammal dam. Hon hade tacklat av sista halvåret men i onsdags blev hon riktigt dålig och kunde inte stå på benen så det var bara att inse att det inte fanns mer att göra. :( 

C berättar för alla hon träffar på att hennes katt är död och att katten nu är i katthimlen hos sin mamma och pappa.

C älskade verkligen "sin" katt.

I början på veckan sydde jag en långtshirt/klänning till C:s docka, den fick även en hjälmmössa. Klänningen skulle egentligen ha varit mer rynkad vid avskärningen men nu blev den inte det... Fint gult stjärntyg från JNYdesign. Muddväv från Stoff och stil.

Hjälmmössan blev lite liten och så blev det inte riktigt bra med vävd snedslå till knytbanden men den duger till dockan :)

Jag har även sytt överdrag till äldsta dotterns skrivbordsstol. Den var verkligen sliten så jag kan inte med att visa hur den såg ut innan.

Vitt möbeltyg från IKEA. Jag fick en meter av en arbetskompis. Kul att de tänker på mig när de rensar hemma bland tygerna :) Jag mätte dynorna och klippte ut efter måtten och sydde en kanal och trädde i resår. Enkelt!

8 kommentarer:

Miiaoo sa...

Å, jag lider med er!! tänk på alla fina år ni fick ihop och prata om roliga stunder C som fick med kissen. Minns det fina och gosiga.

Sött dockset!!

Palven sa...

:o(
Precis som Miiaoo skriver så brukar vi prata om minnesvärda stunder/händelser om vår katt Findus som blev överkörd. Det är fyra år sedan, men vi pratar om honom än idag.

MemLin sa...

Usch, vet tyvärr hur det är kan bara beklaga. Vår ena älskade katt dog plötsligt för snart ett år sedan och hon är fortfarande väldigt saknad och barnen pratar ofta om henne. Man får försöka fokusera på allt positivt som man upplevt tillsammans med missen istället!

Vecka - Vecka sa...

Vad ledsamt med katten.. då den funnits så länge..
Men dockkläderna var ju hur fina som helst! Älskar tyget!

TuvaLiten sa...

Alltid ledsamt när ett älskat husdjur försvinner :O( Själv hade jag en katt jag fick av min morfar när jag var liten som också blev riktigt gammal. Vid 21 års ålder gick han ut en dag och bara försvann...

Annabell sa...

Usch, vad jobbigt! Vi vet hur jobbigt och tomt det blir!

Madebycarran sa...

Usch, aldrig roligt att mista sina kära fyrbenta vänner. De fattas en...
Hoppas att den underbara dockkreationen värmde lite iallafall:)

Hevelin sa...

Så var det med vår gamla katt också. Han var älskvärd och snäll som få, och blev 18,5 år han också. Sista dagen orkade han inte resa sig. Men han hade ju tacklat av ett längre tag ändå, så jag kände på mig sista gången jag kramade om honom, att det snart var dags... Aldrig roligt att mista en sådan vän och familjemedlem. Jag beklagar...
På tal om annat: Fin blogg! Jag kommer återvända! =)